Schackpjäser från bonde till kung

Brädet, uppställningen och hur ett slag går till

Brädet har 64 rutor. Raderna heter 1 till 8 och linjerna a till h. Rutan h1, vits nedre högra hörn, är ljus. Varje spelare ställer upp sina 16 pjäser på de två närmaste raderna.

Vits bakre rad från a1 till h1 är torn, springare, löpare, dam, kung, löpare, springare och torn. Bönderna står på rad 2. Svart har samma uppställning på rad 8 och 7. Damen står på sin egen färg, och kungarna står mitt emot varandra på e1 och e8. Se figur 1.

Ett slag betyder att du flyttar din pjäs till rutan där en av motståndarens pjäser står och tar bort den från brädet. Du får aldrig landa på en egen pjäs. Dam, torn och löpare kan inte hoppa över någon pjäs.

Kungen slås aldrig. Står din kung i schack måste du avvärja det i nästa drag, och du får aldrig själv ställa kungen i schack. Går schacken inte att avvärja är det schackmatt. Har du inga lagliga drag men står inte i schack är det patt, och partiet blir remi.

• Bonde: ett steg rakt fram, två från startraden om vägen är fri.
• Springare: hoppar i ett L över andra pjäser.
• Löpare: diagonalt och alltid på samma rutfärg.
• Torn: rakt längs rad eller linje.
• Dam: rakt eller diagonalt, en riktning per drag.
• Kung: ett steg åt valfritt håll, aldrig till en anfallen ruta.

Bonden: liten pjäs med många regler

Bonden är lätt att flytta men har fler specialregler än någon annan pjäs. Den går rakt fram till en tom ruta, aldrig bakåt, och slår ett steg snett framåt.

I figur 2 står vita bönder på b2, e2 och g2, en vit löpare på g3 och en svart springare på e4. Bonden på b2 kan gå till b3 eller b4. Bonden på e2 kan bara gå till e3, eftersom springaren på e4 stoppar dubbelsteget. Bonden på g2 kan inte flytta alls: den egna löparen står direkt framför. Svarts bönder går nedåt, från c7 till c6 eller c5 och från f7 till f6 eller f5.

En bonde kan inte slå rakt fram, så en pjäs direkt framför stoppar den helt. I figur 3 står en svart bonde på c5 med en vit bonde rakt framför på c4. Snett framåt står en vit springare på b4 och en svart löpare på d4. Bonden kan bara slå springaren: c4 är stängd och på d4 står en egen pjäs.

En passant gäller bara direkt efter att en motståndarbonde har gått två steg från startraden och hamnat bredvid din bonde. I figur 4 spelar vit b2–b4. Svart slår en passant från c4 till b3, och den vita bonden på b4 tas bort, som om den bara hade gått till b3. Slaget måste göras i nästa drag och får inte lämna den egna kungen i schack.

När en bonde når sista raden byts den direkt mot en annan pjäs. I figur 5 står en svart bonde på g2, ett vitt torn på h1 och rutan g1 är tom. Bonden kan gå till g1 eller slå tornet på h1. Efter slaget blir den här en dam, men valet kunde lika gärna ha varit torn, löpare eller springare.

• Dubbelsteget kräver att båda rutorna framför är tomma.
• Bonden slår aldrig rakt fram.
• En passant måste spelas direkt i nästa drag, annars försvinner möjligheten.
• Förvandlingen sker både efter ett vanligt bondedrag och efter ett slag.
• Du kan få flera damer. I teorin nio: den ursprungliga och åtta förvandlade bönder.

Springaren: hoppar och byter färg

Springaren, som i vardagligt tal ibland kallas häst, går två rutor i en riktning och sedan en ruta vinkelrätt. Det bildar ett L. Pjäsen hoppar över allt som står mellan startrutan och landningsrutan.

I figur 6 står en vit springare på d5. Den når b4, b6, c3, c7, e3, e7, f4 och f6. Hjälplinjerna visar vägen till e7 via d6 och d7 och till b4 via c5 och b5. En springare i hörnet h1 når bara f2 och g3, eftersom brädkanten tar bort de andra hoppen.

Springaren slår bara på landningsrutan, aldrig på rutorna den hoppar över. I figur 7 står en svart springare på c6 med egna bönder på b6, c5, d6 och e5. Den kan slå den vita löparen på b4, bonden på d4 eller tornet på e7, men bara en pjäs per drag. Bönderna den hoppar över står kvar, och till e5 kan den inte gå eftersom den egna bonden står där.

Ett springarhopp är alltid två plus en ruta, och därför byter springaren rutfärg vid varje drag. Den kan alltså nå både ljusa och mörka rutor, till skillnad från löparen.

• Mitt på brädet har springaren upp till åtta rutor.
• I hörnet har den bara två.
• Den hoppar över pjäser men landar aldrig på en egen pjäs.
• Tumregelvärde: ungefär 3, som en löpare.

Löparen: långa diagonaler och en fast färg

Löparen går diagonalt så långt vägen är fri. Den stannar på samma rutfärg hela partiet, eftersom en diagonal bara består av rutor med samma färg.

Varje spelare börjar med en löpare för ljusa rutor och en för mörka. I figur 8 når den vita löparen på d4 13 mörka rutor: c3, b2, a1, e5, f6, g7, h8, c5, b6, a7, e3, f2 och g1. Den andra vita löparen står på den ljusa rutan f1. Figurens andra läge visar svarts löpare vid start: c8 för ljusa rutor och f8 för mörka.

En löpare är som starkast när diagonalerna är öppna. Står många bönder på samma färg som löparen blir den mer begränsad. Tumregelvärdet är ungefär 3, men ställningen avgör hur mycket den är värd.

• Byter aldrig rutfärg.
• Hoppar inte över pjäser.
• Startar på c1 och f1 för vit, c8 och f8 för svart.

Tornet: rakt längs rader och linjer

Tornet går rakt längs en rad eller linje, aldrig diagonalt, och stannar när vägen tar slut eller blockeras. Vits torn börjar i hörnen a1 och h1, svarts på a8 och h8.

Tornet blir ofta starkare senare i partiet, när rader och linjer öppnas och det kan täcka långa sträckor i ett drag. Tumregelvärdet är 5, mer än en springare eller löpare men klart mindre än damen.

I figur 9 står ett svart torn på g2. En vit bonde står på g6, en vit springare på c2 och en vit löpare på h3. Tornet kan slå bonden på g6 eller springaren på c2. Löparen på h3 står snett intill och kan inte slås av tornet.

• Rakt framåt, bakåt eller åt sidan.
• Hoppar inte över pjäser.
• Slår den första motståndarpjäsen på vägen och stannar där.

Damen: tornets och löparens drag i en pjäs

Damen kombinerar tornets och löparens drag. I ett drag går den rakt eller diagonalt i en enda riktning. Den får inte svänga på vägen och inte hoppa över pjäser.

I figur 10 står en vit dam på c3, en vit bonde på f3 och en svart springare på c7. Åt höger når damen d3 och e3 men stannar före den egna bonden, så g3 och h3 är stängda. Uppåt når den c4, c5 och c6 och kan slå springaren på c7, men den kan inte fortsätta till c8.

Damen är den starkaste pjäsen, med tumregelvärdet 9. I figur 11 kan en svart dam på e5 slå sex vita pjäser: tornet på e1, springaren på b8, löparen på h8, bonden på a5, tornet på g3 eller springaren på b2. Hon väljer en av dem per drag.

Att damen når många rutor betyder inte att varje slag är bra. Är pjäsen hon slår skyddad kan damen själv bli slagen i nästa drag.

• Rakt eller diagonalt, aldrig båda i samma drag.
• Kan inte passera någon pjäs.
• Slår på samma sätt som den går.
• Tumregelvärde: ungefär 9.

Kungen och rockaden: säkerheten först

Kungen går ett steg åt valfritt håll, också snett, men får aldrig gå till en anfallen ruta. Därför kan de två kungarna aldrig stå på grannrutor: då skulle en kung stå på en ruta som den andra anfaller.

I figur 12 står en vit kung på d6 och når c5, d5, e5, c6, e6, c7, d7 och e7. En kung i hörnet a1 når bara a2, b1 och b2. Kungen har inget bytesvärde, eftersom den aldrig slås. Partiet avgörs när en kung blir schackmatt.

Kungen kan slå en motståndarpjäs på en grannruta, om rutan inte är anfallen. I figur 13 står en vit kung på g4, ett svart torn på h5 och en svart bonde på f3. Kungen kan slå antingen tornet eller bonden, men bara en av dem.

Rockaden är ett specialdrag där kungen flyttar två rutor mot ett torn och tornet ställs på rutan kungen passerade. Figur 14 visar svarts korta rockad, kungen e8–g8 och tornet h8–f8, och svarts långa rockad, kungen e8–c8 och tornet a8–d8. Vit gör samma sak på rad 1: kungen e1–g1 och tornet h1–f1, eller kungen e1–c1 och tornet a1–d1.

Rockad är bara tillåten om kungen och tornet inte har flyttats och rutorna mellan dem är tomma. Kungen får inte stå i schack, inte passera en anfallen ruta och inte hamna på en anfallen ruta. Vid lång rockad måste b1 (för vit) eller b8 (för svart) vara tom, men den rutan får vara anfallen.

• Kort rockad (0-0): tornet från h-linjen hamnar på f-linjen, kungen på g-linjen.
• Lång rockad (0-0-0): tornet från a-linjen hamnar på d-linjen, kungen på c-linjen.
• Har kungen flyttats försvinner båda rockaderna. Har ett torn flyttats försvinner rockaden åt det hållet.
• Kungen får aldrig passera eller hamna på en anfallen ruta.

Pjäsvärden är en tumregel, inte en regel

Värdena bonde 1, springare och löpare ungefär 3, torn 5 och dam 9 hjälper dig att jämföra material efter ett byte. De står inte i reglerna. En springare kan vara bättre än en löpare i en stängd ställning, och tvärtom när diagonalerna är öppna.

Kungen har inget bytesvärde, eftersom den aldrig kan bytas bort. Värdena hjälper dig att fråga: vinner jag material, förlorar jag material eller är bytet jämnt?

Använd siffrorna tillsammans med pjäsernas aktivitet. En instängd pjäs kan vara värd mindre än sin siffra, och en bonde nära förvandling kan vara värd mycket mer än 1.

• Ett torn mot en springare eller löpare ger ungefär två enheters övervikt.
• En bonde mer kallas merbonde och är en liten materiell fördel.
• Räkna båda sidors pjäser efter varje byte.

Så övar du pjäserna steg för steg

Börja med bonden, eftersom den har flest undantag: ett steg, två steg från startraden, slag snett framåt, blockering, en passant och förvandling. När reglerna sitter går du vidare till springaren och letar upp dess rutor från hörnet, kanten och mitten.

Öva löpare, torn och dam genom att först peka ut alla rutor utan att flytta. Lägg sedan till en egen pjäs och en motståndarpjäs i vägen och se vad som ändras. Avsluta med kungen och rockaden: kontrollera schack, anfallna rutor och om b1 eller b8 är tom vid lång rockad.

Skilj på hur en pjäs går och vad som är ett lagligt drag i ett parti. Damen kan ha fri väg men får ändå inte flyttas om det lämnar din egen kung i schack.

• Öva en pjäs i taget innan du blandar flera.
• Ställ upp samma ställning igen och leta efter alla lagliga drag.
• Avsluta alltid med kungens säkerhet: schack, schackmatt och patt hör ihop.
• Spela korta partier där du medvetet använder en ny regel varje gång.