Schackets historia – en resa genom nästan 1 500 år

Chaturanga – kriget som blev ett spel (300–500-talet)

De tidigaste kända spåren av schack finns i norra Indien under Guptaperioden, 300–500-talet e.Kr. Det tidiga spelet kallades chaturanga, ett ord som betyder ungefär "fyra delar" – en armés fyra förband. Historien kan spåras nästan 1 500 år bakåt, men allt som ligger före denna punkt är spekulation, inte historia.

Berättelsen om kungen som belönade uppfinnaren med riskorn som fördubblas på varje ruta är en välkänd legend. Den illustrerar spelets matematik, men säger inget om vem som skapade det.

Från chatrang till shatranj – Persien runt år 600

Omkring år 600 tog det sasanidiska Persien emot spelet och kallade det chatrang. Efter den arabiska erövringen blev namnet shatranj, och spelet spreds vidare genom den muslimska världen. Pjäsen som i dag är damen hette här ferz, det persiska ordet för rådgivare, och motsvarigheten mantri på sanskrit. Den var mycket svag jämfört med vår moderna dam.

Ordet schackmatt kommer från persiskans shah mat. På vägen västerut nådde spelet Europa genom två dörrar – Spanien (al-Andalus) och Italien (Sicilien).

Medeltida Europa – Lewisöns vittnen (ca 1150)

Ett av de mest kända fynden från medeltidens schack i Europa är Lewispjäserna, skurna av valrossbetar och hittade 1831 på ön Lewis i Skottland. De dateras till omkring 1150 och visar att spelet då hade nått långt norrut.

Pjäserna är lätta att känna igen, men reglerna var ännu inte våra. Damen och löparen var fortfarande svaga pjäser; deras moderna drag kom först drygt 300 år senare.

Damens födelse – revolutionen i Valencia (1475–1500)

Mellan 1475 och 1500 kom en av de stora regelförändringarna. I kungariket Valencia i Spanien fick damen och löparen sina moderna drag, och spelet öppnade upp. Det första dokument som visar den nya damen är dikten Scachs d'amor, skriven på katalanska i Valencia 1475.

Med en stark dam fick snabba anfall och taktik mycket större betydelse. När damen i dag drar längs hela linjer och diagonaler, och löparen glider över hela brädet, följer du regler som växte fram just då.

Maskiner och mästerskap (1770–1886)

1770 väckte Wolfgang von Kempelen uppmärksamhet med Turken, en mekanisk schackautomat som spelade mot människor. Det var en bluff – en människa dolde sig inne i maskinen – men den visar hur fascinerande idén om en schackspelande maskin redan var.

1800-talet gav schacket sin tävlingsform. 1851 arrangerades den första moderna schackturneringen i London, och den vanns av Adolf Anderssen. 1886 möttes Wilhelm Steinitz och Johannes Zukertort i en match som räknas som det första officiella världsmästerskapet. Steinitz vann och blev den förste officiella världsmästaren.

Förbund och världsspel (1917–1924)

Schacket organiserades under tidigt 1900-tal. 1917 bildade Ludvig Collijn Sveriges Schackförbund, som än i dag samlar svenska schackklubbar. Internationellt togs nästa steg den 20 juli 1924, då det internationella schackförbundet FIDE grundades i Paris.

Med FIDE fick schacket en gemensam internationell struktur. Det är FIDE som i dag hanterar den internationella ratingen och titlarna. Partierna du spelar här på webbplatsen ger ingen officiell rating.

Datorn går om människan (1997–1999)

I maj 1997 passerades en gräns: IBM:s schackdator Deep Blue vann en match över sex partier mot regerande världsmästaren Garry Kasparov. Det var första gången en dator besegrade en sittande världsmästare i en match under vanliga turneringsförhållanden.

1999 bekräftade Internationella olympiska kommittén schack som sport och FIDE som dess internationella förbund. När du spelar mot datorn här möter du Stockfish i webbläsaren, en annan motor än Deep Blue.

• Chaturanga, Indien, Guptaperioden (300–500-talet)
• Chatrang i Persien, omkring år 600
• Lewispjäserna, cirka 1150
• Scachs d'amor, Valencia, 1475
• Första moderna turneringen, London, 1851
• Första VM, Steinitz–Zukertort, 1886
• Sveriges Schackförbund, 1917
• FIDE grundas i Paris, 20 juli 1924
• Deep Blue slår Kasparov, 1997
• IOK erkänner schack som sport, 1999